Fokus: Tornedalen

Under en brutal influensa-frossa kan vad som helst hända. Råkan frångår sitt seriösa grävande reportage-"tänk" och börjar skriva ett kåseri - något han aldrig skulle mardrömma om att göra i vanliga fall. (Dessutom skriver och talar han i tredje person.)



Tydligen är detta Tornedalens egen flagga: "Meänmaan flaku".
Borde inte även analoga bloggen ha en egen flagga?


Fokus: Tornedalen

Det är en härlig vinterdag i mellansverige, minusgraderna ute gör att pudret på marken äntligen får ligga kvar. Råkan tittar på det "tvåspråkiga" barnprogrammet "Fieteri". Han vet inte vad det betyder men namnet skänker onekligen en gravt exotisk klang till programmet. Omedelbart efter förtexterna ställs hans fördomar på skam. Det är nämligen högsommar i tornedalen och man ser två somrigt klädda tandemcyklister njuta av vädret. Råkan trodde att det bara fanns två årstider i tornedalen: midvinter med permafrost, och mildvinter med till exempel med brutala hagel-stormar under midsommarfirandet.

Tandemcyklisterna är programledare, och när de cyklar förbi en joggande tjej upptäcker de till stor förvåning att det är Charlotte Kalla - denna nya fixstjärna på den svenska skidhimlen. Detta var innan hon blev superkändis och drabbades av hybris. "Hybris?" tänker ni nu. "Hon som är så trevlig helylle-ödmjuk svensk sportjej i samma klass som Anja eller Carro. Jo. Råkan skojade faktiskt. (Ni måste kunna förstå och ta ett skämt.) Men däremot verkade hon faktiskt lite för stressad för sitt eget bästa. Mitt i intervjun säger hon: "Shit! Jag måste sticka" och så springer hon iväg utan att säga hej. Reportrarna får förtvivlat tandem-cykla ikapp henne, men då ökar hon bara takten och springer ifrån reportrarna. Fräckt, eller bara proffessionellt? Eller typiskt Tornedalskt?

Jag kan skönja Kallas begynnande utbrändhet. Ja, den väntar runt kröken. Synd på en sån ung lovande idrottstalang.

.................................................................................................................................

Samtidigt som jag kollar på Fieteri surfar jag. Research. Jag hittar en länk till "Kallabloggen". Hon är alltså blogg-kollega till oss. En klar betygshöjare för Charlotte. Om hon har något vettigt att säga, vill säga. Det har hon. Hon berättar om hennes uppladdning inför spännande skidåkar-tävlingar runt om i världen, i ett inlägg har hon fått bakterieinfektion, hon förtäljer hur det känns inför tävlingar, samt mängder med annan spännande information som alla bara måste vilja veta: precis som en bra blogg brukar vara alltså. Det som tyvärr sänker hennes betyg är att det dels naturligtvis är extremt opersonligt, men framförallt att det skiner igenom lite väl tydligt hur hon produktplacerar saker i sina texter. Det är Enervit energikakor hit, fetstajlad bild på opelbil dit, smygreklam för GuitarHero här, Vattenfall där. Man undrar - är det copywriter hon vill bli och inte erkänd och hyllad skidåkar-bloggskribent?


Betyg Charlotte Kalla:


.................................................................................................................................

Barnprogrammet fortsätter. En barn-deckare inspelad i "Tornewood" (smeknamnet för det Tornedalska filmundret). Det är här storfilmer som Populärmusik från Vittula och Helmer tillkommit. Men nu alltså även kvalitetsserier som Farlig Sommar, regisserad av tornedalska mästerberättaren Hasse Alatalo. Råkan mins detta namn från sin barndom, på morgnarna berättade han sagor i radio. Kanske Råkan har mer att tacka tornedalen och dess folkslag än han insett? (Kanske Sverige har en kollektiv skuld till Tornedalen? Tål att tänkas på.) I deckaren ser vi två ungdomar som pratar på svenska och något annat, märkligt språk om vartannat. Råkan kallar härmed språket för "Tornedalska" eftersom han inte vet om det är nån dialekt eller något annat. Han blir förvirrad. Textningen är omväxlande på svenska och Tornedalska. Men detta kräver ett helt nytt sätt att se på teve! "Helt nyskapande teve" tänker Rauk, lugnt euforisk i mitt feber-rus (nu jämna 38 grader Celsius).

De två ungdomarna räddar Sixten (spelad av Tornedalens stjärnskådis Bo Lindberg) som blivit ordentligt bakbunden. Barnen blir i sin tur snart infångade av två busar och inslängda i ett skjul, men räddas av Sixten. Det hela slutar lyckligt, ordning skipas. Se själva:



Brottsbekämpning i Tornedalen. Notera det annorlunda språket i textningen.



Sixten (Bo Lindberg) räddar livet på de stackars barnen,
och ger brottsoffren lite mänsklig värme i form av en kram.



Bo Lindberg brukar kallas Tornewoods
motsvarighet till Richard Gere.



Bosse, denna "Old Boy" inom tornedalskt teaterliv,
har mycket att lära sina unga arvtagare om skådespeleri.



Men denna stora skådis är även mycket ödmjuk, inte sen att erkänna sina fel och brister.



Betyg Tornewood:

.................................................................................................................................

Raken fortsätter sitt självreflekterande Tornedals/TV-kåseri med att berätta om tv-sändningen från skidskytte-vm i Östersund:

Kommentatorn och forne skidskytten Kalle Grenemark är så klart från Tornedalska staden Hedenäset och låter trevlig på rösten och dialekten ungefär som tidigare nämnda sagofarbror och demonregissör Hasse A - fast istället för att rabbla sagor envisas han med att älta termer som "full kareta", "rejäl blaffa", "trampa ut" och "kungligt, grymt fett mannen!" gång på gång, vilket drar ner betyget en smula.

Betyg Kalle:
.................................................................................................................................

Bonusmaterial Tornedalen:

En inblick i den tornedalska visskatten som fortfarande lever och frodas - låten Saunan Takana av Saunan Takana Band. Här får vi även höra exempel hur Tornedalska kan låta!

Saunan Takana


.................................................................................................................................