En morgon jag aldrig glömmer

Plötsligt stod han bara där. Michael Knight, med sin vän K.I.T.T.
(dvs. "Knight Industries Two Thousand")

På besök i Sveriges framsida, en sen natt i den pittoreska för-
orten Bergsjön. Allt var stilla. Så hördes den mullrande V6:an
och skrikande däck. Bilens svarta lack blänkte i gatulyktornas
sken. Ut klev Michael Knight. Bildörren och motorn stängdes
automatiskt. Eller: K.I.T.T. ställde sig i viloläge.
Michael hängde med oss upp på en kopp te. Han sa han behövde
något varmt, han hade nämligen fått köra hem en tjej som bodde
"I Halmstad, typ 85 miles away! - and I didn't even fick
jag hångla heller! Hon looked a mess anyway."
Vi pratade ända in på småtimmarna. Ingen av oss minns
att vi somnade.

Plötsligt vaknade vi av den talande bilens syntetiska röst.
KITT tjötade något om frukost, och innan vi hann reagera
hade vår gäst hunnit ned för trapporna med tre stora steg.
Han har ju så långa ben.
Så, för en kort sekund, ställde sig Michael vänd rakt mot
oss. Han sa något väldigt klokt, som gjorde oss helt mållösa.
Jag kommer inte riktigt ihåg vad. Men jag hann ta denna bild
i morgonsolen (se nedan).

Därefter startade K.I.T.T sin brutala motor. Mike
hoppade in i förarsätet och bilen försvann raskt i
ett dammoln långt bort i horisonten.

Och jag visste att detta var en morgon jag aldrig
någonsin skulle kunna glömma.


"Det var i Götet det hände"
Ur Freedom-serien, av foto-
konstnär R.Åkaaan.