Igår sa Falken att han träffat Micke P. Wow sa jag och blev Impad.
Vet ni vem jag och Råuk tröffade idag?
Drottning Silvia.
*************************** *****************************
*************** ***************************** ***************
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Nahe!!! Ni skämtar?!?! Sammanhang??
WOWOWOWOWOW!!!!
NU ær bloggen dansk nær jag går in med dansk dator. Naj vad fett utropar Stisa!!! Det strå tex Falken sagde istællet før Falken sa!!! Vilken intelligent blogg!
SAMMANHANG:
anonym bloggare säger: Haha nae!! i lund kanske men inte i Lillekrok?!?!?
Ugglan säger:
ingen trodde det för hon hade ju itne det på schemat men så vöntade vi ca en timma utanför grand (och läste senaste aluma) och när hon kom ut sa hon "vilka är det nu som bo på tha hook?" (fast på portu) och då vinkade vi silviavinken till henne och hon kom direkt med oss i fiestan. hit till tha hook
Ugglan säger:
fattar du? det kändes ju helt jävla surrelaistiskt men också väldigt fint och otroligt
jo det är helt sant det var svårt att få in båda livvakterna (fyra av dem fick stanna på grand och äta glass för fiestan får bara ta fyra pers men vi fick polisens dispens att ta fem igår, drottningen lämnade nämligen sitt veto på det) de är ju väldigt muskliga och breda om höfterna men med som ralf, en av vakterna sa: "finns det hjärterum finns det även stjärterum" varpå drottningen skrattade sitt kluckande skratt som hon bara gör privat. Det märktes att hon trivdes i Kobjer för hon sa "legao" på brasiliansk portugisiska vilket betyder ungefär "fett skönt" på svenska. Sen solade vi i trädgårn, Ralf och Göran (vakterna) spelade badminton i bar överkropp. Allt var frid och fröjd. Efter en och en halv timme ringde Elisabeth Tarras-W. till vår hemtelefon och lät hetsig. Hon undrade "var f-n Silvia höll hus, hon ska ju befinna sig i Domkyrkan om fem minuter!" så det var ju bara att säga åt Fiestan att prestera "värdigt en drottning" och det gjorde Festen lätt. På två minuter hade vi kört upp vid entrén till "domen" och vi sade adjö till hennes majestät, Ralf och Göran. De ville betala för bensinen men vi insisterade på att få bjuda. Jag fick Elisabeth Tarras-W:s autograf. Sen köpte vi glass och kollade på de små vaktlarna som hoppade omkring inne i botaniska trädgårdens växthus.
Vad fint! Nu blev jag rørd igen och fællde en tår!
Skicka en kommentar