Till min stora förundran var jag inte ensam. Visst förstod jag att Helenholmsverket var ett populärt utflyktsmål för nyfikna och tacksamma Malmöiter men att det skulle var ett sånt här intresse kunde jag dock inte i min vildaste fantasi förstå.
Det är mycket större och högre än vad man kan tro från lite avstånd. Jag vill också göra er uppmärksamma på färgerna och mönstret på själva plåthuset (som också det är stort). Har den turkosa färg någonsin varit populär? Varför väljer man den färgen? Den fula färgen förstör dock inte min tillgivenhet till verket utan gör mig snarare mer fascinerad över det.Trots ihärdigt förfrågningar fick jag tyvärr inte komma in i själva verket idag. Istället låter jag oss alla ta del av Råkans duktiga researchjobb, där han funnit hur Heleneholmsverket är uppbygd och hur det kan se ut på insidan. En fråga har jag dock. Varför har man målat graffiti på insidan av skorstenen? Vem ser det där?
Mitt val att stanna i Manchester känns väldigt bra! Är tveksam om det finns något motsvarande verk i Stocken?
2 kommentarer:
Ojoj, man blir hänförd av den stora uppslutningen. Först trodde jag att Falken hade gjort ett digert protoshop-arbete med att manipulera in folket, men jag kan då inte hitta några tecken på fejkbild! Kön är alltså autentisk!
För att vara grafitti var det ett väldigt oväntat ställe att placera målningarna på. Där ingen ser dem. Nyskapande?
Apropå plåtfasadens "konst" läste jag detta på heleneholmsverkets world wide web-sida:
"Utsmyckningen av huvudbyggnadens fasad symboliserar en lägereld för colombianska indianer med stiliserade lågor i olika nyanser."
Abstrakt så det förslår, med andra ord!
Hur som helst, det är när man läser såna här reportage man blir intresserad av att bege sig hem mot sveriges härligaste industristad. Vilket jag ska göra ikväll, med nattåg denna gång. Fast jag gör en paus i Lillekrok, för att någon senare tidpunkt ta en vända förbi Heleneholmsverket! (Är det lika lång kö varje dag, månntro???)
jag hänger också med utan tvivel.
Skicka en kommentar